Jag ber så mycket om ursäkt till dig söten för du inte har varit med i mina blogginlägg de senaste, jag brukar oftast avsluta med några kärleksförklaringar till dig, eller om dig för jag känner att det är någonting så viktigt att tala om och dela med mig av. Men nu har jag varit dålig med det.

Du säger idag att du saknar mig. Jag ska tala om för dig att jag saknar dig mer än vad du kan förstå, jag saknar dig om du sitter i ena soffan och jag i andra, tänk hur jag har de när jag måste åka hem. Du är den som når ända in till mitt hjärta, du är den som får mina leenden att komma fram även om jag sitter och gråter. Du är min styrka och min andra hälft. För nu mer än någonsin så har vi vuxit ihop, och att bli separerade då är som att dela en mäniska. No can't do right ?
Det finns kompisar och det finns vänner och det är vad du har bevsat för mig. Du tog mig till en helt annan värld.
Jag älskar dig, Robin och jag tror inte du förstår hur mycket. För mycket. Jag kan inte förklara dig med ord, man ska egentligen inte förklara dig med ord. För du är du. Och det är dig jag älskar, jag är inte lika chockad längre att jag sa att jag litade på dig, för du är som sagt du.

Du är mn bästa vän, truly, deeply, forever.

Always have, Always will .