Du är en person som kom in i mitt liv sådär vanligt som många gör, genom skolan och vänners vänner. Vi satt där på vårat teckenspråk tillsammans. Vänskapen som är nu, fanns inte där, inte då. De var en ganska seg start på våran vänskap. Sommaren 2008 hände det något. Att vara med dig blev min frihet, min grund. Men skolan började igen och att ses så ofta på fritiden blev svårare. Bara någon gång ibland sådär...

2 år senare, våren 2010, började vi umgås igen men det var mer äkta från första stunden. Lärde känna varandra på djupet och sedan dess har du stått stabilt vid min sida.

Jag vill skydda dig med all min kraft, hela mitt liv. Du är i min bubbla, och jag släpper aldrig taget om dig. Ibland kanske de blir för mycket, det är inte meningen. Men jag känner att du är så viktig för mig att jag har det behovet av att skydda dig. Visst de kanske låter löjligt? Jag vet inte. Men jag kan inte förklara de för dig. Eller för någon.

Det jag vet är att du är inte bara en bästa vän. Du är den person som jag vuxit samman med, som jag kan dela allt med. Jag bryr mig inte ett jävla piss om vad folk tycker om de, om oss. För jag vet att jag har de bästa som finns. Våran vänskap.

Jag älskar dig, när du får mig på bättre humör
Jag älskar dig, när du förstår mig igenom att bara se på mig
Jag älskar dig, när du sitter i din egna värld och grubblar, för de är du
Jag älskar dig, när du hjälper mig igenom vardagen.
Jag älskar dig, när du tar på dig mer än vad du förtjänar, men de är också du.

Du är som min tvillingbror, de är de speciella bandet. Two minds, one thought.



Jag älskar dig, min bästa vän.